|
Uppdateringar
Sista ordet är inte sagt med själva boken. Lester R. Brown och Earth Policy Institute tar hela tiden upp nya aspekter och utvecklar analysen av de redan existerande i regelbundet återkommande Plan B-uppdateringar.
Följ utvecklingen genom att prenumerera på dem gratis från EPI, så kommer de med e-post efterhand. Du hittar dem här: http://www.earth-policy.org/Updates/index.htm
Vi kommer att översätta uppdateringarna så snart vi hinner och lägga ut dem här.
Om du vill prenumerera på dem (utan kostnad) skickar du bara din e-postadress till
almstrom[på]planb3.se!
Plantera träd och bruka jorden för att binda kol (Utdrag ur boken Plan B 3.0 2008-12-29) (Ladda ner som pdf)
|
Den främsta anledningen till skogsskövlingen i tropikerna i Asien är en snabbt tilltagande efterfrågan på trä. Men i Latinamerika är det istället den växande efterfrågan på sojabönor och nötkött som skövlar skogen i Amazonas. Och i Afrika handlar det huvudsakligen om behovet av ved till matlagning och röjningen av nya arealer för jordbruk.
För att uppnå noll nettoavskogning krävs det att man minskar det tryck att avskoga som följer av folkökning, stigande välfärd, tillkomsten av nya etanolfabriker och biodieselraffinaderier, samt det snabbt växande bruket av papper.
Läs mer i pdf-filen!
|
Marknadens gigantiska haveri (Utdrag ur Boken Plan B 3.0 2008-12-17).
(Ladda ner som pdf)
|
När Nicholas Stern, tidigare chefsekonom på Världsbanken, gav ut sin banbrytande undersökning i slutet av 2006 om framtidens utgifter för klimatförändringen talade han om marknadens gigantiska haveri. Han avsåg därmed att marknaden totalt hade misslyckats med att inbegripa klimatförändringen i kostnaderna för förbränningen av fossila bränslen. Kostnaderna, hävdade han, skulle mätas i tusentals miljarder dollar. Skillnaden är enorm mellan de fossila bränslenas marknadspriser och de priser som också inbegriper samhällets kostnader för miljön.
Läs mer i pdf-filen!
|
Hur man kan skapa nya arbetstillfällen, skära ner kolutsläppen och minska oljeimporten genom att investera i förnybar energi och energi-effektivitet
(2008-12-11). (Ladda ner som pdf)
|
Nu när ledande USA-bolag informerar om nya friställningar nästan dagligen anställer företagen inom den förnybara energisektorn nya medarbetare varje dag för att bygga vindparker, installera solpaneler på tak, bygga solvärmekraftverk och geotermiska kraftverk. Produktionen i industriföretagen som tillverkar utrustning för dessa energianläggningar växer med mer än 30 procent per år. Läs mer i pdf-filen! |
En mobilisering som om kriget var över oss (Utdrag ur boken Plan B 3.0 2008-12-03). (Ladda ner som pdf)
|
På klimatfronten har nu den officiella uppmärksamheten flyttat över till förhandlingar om ett post-Kyoto-protokoll för att sänka kolutsläppen. Men det kommer att ta åratal i anspråk. Vi måste göra något nu. Vi har helt enkelt inte tid att förhandla i flera år och sedan låta det gå ytterligare år innan ratificeringen av ett nytt internationellt avtal är klar.
USAs inträde i andra världskriget ger oss en lärorik fallstudie i snabb mobilisering.
När president Roosevelt höll sitt tal om nationens läge den 6 januari 1942, en månad efter bombningen i Pearl Harbor, slog han fast vilka målen för landets vapenproduktion skulle vara. Han sade att USA planerade att framställa 45 000 tanks, 60 000 flygplan, 20 000 luftvärnsartilleripjäser och handelsfartyg med ett tonnage på 6 miljoner ton. Han tillade: ”Och ingen ska komma och säga att det inte går att genomföra.” Läs mer i pdf-filen! |
Kärnkraftens havererade lönsamhet (2008-10-28). (Ladda ner som pdf)
|
Privat kapital investerar inte i kärnkraftsanläggningar på konkurrensutsatta elmarknader. Skälet är enkelt: kärnkraften är inte lönsam. En ny analys beräknar att kostnaderna för el från ett kärnkraftverk blir 14 cent per kilowattimme, medan el från en vindpark kostar 7 cent per kilowattimme.
Om alla kostnader för att tillverka el från kärnkraft räknas in i det pris konsumenterna ska betala, då är kärnkraften stendöd, säger Brown. Och medan världens kapacitet att producera el från kärnkraft beräknas öka med bara 1 gigawatt i år kommer kapaciteten i vindkraften sannolikt att öka med 30 gigawatt. Till detta kommer att installationen av solceller och byggandet av solvärmekraftverk och geotermiska kraftverk växer så det knakar. Läs mer i pdf-filen! |
En ny energisektor växer fram i USA (2008-10-15). (Ladda ner som pdf)
| Elproduktionen från förnybara energikällor i USA växer snabbt:
Texas är nu den ledande delstaten i USA också när det gäller att producera el från vindkraft, med 39000 megawatt under uppbyggnad eller planering.
Världens enda stora solvärmekraftverk, som byggdes redan år 1991, får snart sällskap av 10 nya när USAs kapacitet att producera el från solvärme sannolikt blir 8 gånger större än idag.
Också geotermisk energiproduktion växer explosionsartat. Runt 96 stycken nya kraftverk väntas fördubbla USAs geotermiska produktionskapacitet.
Dessa nya industrier skapa tusentals nya jobb varje vecka inte bara inom industrierna som tillverkar vind-, sol- och geotermisk utrustning utan också inom tillverkare av stål, aluminium och kisel. Utbyggnaden kommer att behöva exempelvis elektriker, rörmontörer och takläggare och mängder av högkvalificerade tjänstemän som vindmeteorologer, geologer med geotermiska specialkunskaper och solkraftsingenjörer.
Oljekällor och kolflötser tar slut, men för första gången sedan den industriella revolutionen investerar människorna nu i stor skala i energikällor som kan vara för evigt.
Läs mer i pdf-filen! |
Världen står inför enorma livsmedelsproblem (2008-04-16). (Ladda ner som pdf)
|
Den kroniskt knappa livsmedelstillgång som världen nu står inför beror på den sammantagna effekten av flera stabila trender, som påverkar både tillgång och efterfrågan på global nivå.
På efterfrågesidan inbegriper dessa trender en stadig ökning av jordens befolkning med 70 miljoner människor per år, en önskan hos ungefär 4 miljarder människor att röra sig uppåt i näringskedjan och få konsumera mer spannmålsintensiva köttprodukter samt en nyligen genomförd acceleration i USAs användning av spannmål för produktion av fordonsetanol.
På utbudssidan finns det å andra sidan inte några stora nya åkerarealer att ta i bruk...
Läs mer i pdf-filen!
|
|
